Självisolering

Jag har den senaste månaden tillbringat mycket tid med mig, mig själv och min skugga. Nä det är inte kul längre och jag längtar tills jag får åka till Campus och umgås med mina medstudenter. Tyvärr tror jag inte att det kommer att bli möjligt förrän sista terminen HT-21. Varför? Jo för jag tillhör pessimisterna just nu eller om de är realister jag vet inte riktigt, tiden får visa.

Men hur som så är fakta att Covid 19 fallen ökar igen och det betyder att självisoleringens och restriktionernas tid inte är över. Specialpedagogiska Institutionen i Stockholm inte kommer att öppna. De har några pågående kurser där, men vi får nog se fram emot en till termin gloendes på datorn med myror i brallan och pennan i högsta hugg ritandes träd och blommor på ett papper. För jag är en sådan som lyssnar bättre då.

Kanske är det bara bra för mer anpassat än att så här kommer livet inte vara för mig. Jag bibbar och fluffar, kokar te och kaffe om vart annat och bjuder mig på gofika ibland. Jag har lyxen att ta en promenad under lunchen i dagsljus eller gråväder men jag kan också välja att stanna inne om regnet vräker ner. Ja jag har det nog väldigt bra om jag tänker efter, lite sällskapssjuk bara men det går nog att fixa på något säkert sätt tex genom att ringa en kompis.

Kram och sköt om er!

Lämna ett svar